"Är du kille eller tjej?"
...det är enklare och går snabbare att genomgå en utredning om man passar väl in i det heteronormativa tvåkönssystemet (jfr Bremer 2006). ...)
...Vissa av de intervjuade upplever att om man passerar väl som »riktig« kille eller tjej blir man inte lika ifrågasatt under ts-utredningen som om man faller utanför normerna för hur män och
kvinnor generellt anses vara. Att utredningen påverkas av en persons könsuttryck finns det flera exempel på i intervjupersonernas upplevelser av ts-vård. Henrik beskriver sin upplevelse av dessa förväntningar under utredningen:
»Utredningen är väldigt heteronormativ. Det ska inte vara svårare om man, som dom uttrycker det, »blir« homosexuell. Eftersom jag är bisexuell och min utredare visste om det så har han lagt väldigt stor vikt vid min läggning och min sexualitet. Jag har sagt, vad har det här med saken att göra? Det har varit väldigt mycket »Hur ser du på det här med att vara man?«, »Du är ju inte så grabbig?« och»Hur ska det här gå?«. | henrik
Det är uppenbart att Henrik kände sig ifrågasatt av utredaren för att han inte försöker smälta in enligt tvåkönsnormerna. Henrik är för det första för feminin för att passera som
»en riktig man«, för det andra är han bisexuell vilket inte heller sammanfaller med den stereotypa bilden av mannen. Män förväntas vara maskulina och begära feminina kvinnor och när det inte stämmer i Henriks fall uppstod friktion i utredningen med förlängda diskussioner kring hans identifikation som resultat."
Det gör mig så arg, att undersökarnas heteronormativitet, nej, homfobi och könsstereotypiserande är mer korekt, skjuter upp ts-undersökningens utgång baserat på någons läggning, som att det var viktigt i sammanhanget. De verkar ha aldeles för stor makt över patienten! Varför hålla tillbaka patienter och fördröja väntetiden för en sådan sak? Det känns inte rimligt. Transsexuella har precis lika mycket varierade läggningar som den cissexuella delen av befolkningen. Eftersom jag själv är homosexuell och ganska feminim så kommer antagligen jag att råka ut för samma ignorans. Jag kan inte riktigt uttrycka det i ord, det gör mig så vansinnigt frustrerad i alla fall.
...Vissa av de intervjuade upplever att om man passerar väl som »riktig« kille eller tjej blir man inte lika ifrågasatt under ts-utredningen som om man faller utanför normerna för hur män och
kvinnor generellt anses vara. Att utredningen påverkas av en persons könsuttryck finns det flera exempel på i intervjupersonernas upplevelser av ts-vård. Henrik beskriver sin upplevelse av dessa förväntningar under utredningen:
»Utredningen är väldigt heteronormativ. Det ska inte vara svårare om man, som dom uttrycker det, »blir« homosexuell. Eftersom jag är bisexuell och min utredare visste om det så har han lagt väldigt stor vikt vid min läggning och min sexualitet. Jag har sagt, vad har det här med saken att göra? Det har varit väldigt mycket »Hur ser du på det här med att vara man?«, »Du är ju inte så grabbig?« och»Hur ska det här gå?«. | henrik
Det är uppenbart att Henrik kände sig ifrågasatt av utredaren för att han inte försöker smälta in enligt tvåkönsnormerna. Henrik är för det första för feminin för att passera som
»en riktig man«, för det andra är han bisexuell vilket inte heller sammanfaller med den stereotypa bilden av mannen. Män förväntas vara maskulina och begära feminina kvinnor och när det inte stämmer i Henriks fall uppstod friktion i utredningen med förlängda diskussioner kring hans identifikation som resultat."
Det gör mig så arg, att undersökarnas heteronormativitet, nej, homfobi och könsstereotypiserande är mer korekt, skjuter upp ts-undersökningens utgång baserat på någons läggning, som att det var viktigt i sammanhanget. De verkar ha aldeles för stor makt över patienten! Varför hålla tillbaka patienter och fördröja väntetiden för en sådan sak? Det känns inte rimligt. Transsexuella har precis lika mycket varierade läggningar som den cissexuella delen av befolkningen. Eftersom jag själv är homosexuell och ganska feminim så kommer antagligen jag att råka ut för samma ignorans. Jag kan inte riktigt uttrycka det i ord, det gör mig så vansinnigt frustrerad i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar