Märker att jag inte skrivit något på ett tag. Jag skyller detta på att jag har så mycket som pågår i mitt liv just nu (vilket är sant. Senast fredag så lovar jag att skriva ett längre inlägg, eftersom det snart är:
TRANSGENDER DAY OF REMEMBRANCE
20 nov.
Dagen då alla de transpersoner som blivit mördade på grund av vilka de är uppmärksammas.
Föreningarna i sverige kommer lite senare, den 21 nov. med en ljusmanifestation.
Den 21:a släpps även en ny rapport om unga transpersoner.
Det finns även en dag för att uppmärksamma de homosexuella personer som blivit mördade, vad jag vet, men till min stora skam så vet jag inte vilket datum. Någon som kan upplysa mig?
4 kommentarer:
såg precis din transetikett!
mkt goda råd, för ofta är det lite klurigt att veta hur man ska bemöta personen - om de inte som vissa underbara personer rakt på sakt säger "kalla mig han".
Jo, det är inte alltid helt lätt att veta vad man ska kalla någon. Till och med jag har problem med det fortfarande, ifall jag inte vet vad personen ifråga identifierar sig som. Det bästa är nog att säga hen ifall man inte vet, det känns neutralt.
Ja, hen funkar ju. Jag funderade lite på detta efter att jag hade kommenterat, och tänkte att egentligen borde det ju inte spela någon roll.. alltså; "yttre" kön och namn säger ju ingenting om vem någon är egentligen. Fast ändå är det så viktigt för transpersoner. (och många många andra) Men antagligen är det så viktigt för att samhället tycker att det är viktigt. Säg gärna ifrån om du inte håller med, jag bara tänker högt. :)
Och kanske är kön lika viktigt för flatan eller bögen, eller vad är det som är grejen?
Jag kan inte direkt uttala mig för andras räkning. Jag är transexuell, och det är bara en grupp inom termen transpersoner, och jag kan inte direkt tala för alla transexuella heller. Men det är det att någonting känns fel inombords när folk säger "hon" om mig istället för "han", och det har att göra med de kroppar (och beteenden) som folk kopplar samman med de orden. "Hon" är en konstant påminnelse om att min kropp ser ut på ett visst sätt, som jag känner att jag inte borde se ut. Att bli kallad "hon" känns som att folk förnekar min starka upplevelse av att min kropp borde ha varit en mans. Det gör det inte när folk säger "han", eftersom det kopplas samman med den kropp jag upplever att jag borde haft. Tyvärr är det svårt att förklara, men det är ett obehag, helt enkelt. Tänk dig att du talat om för någon att du älskar och blir attraherad av kvinnor och att du är homosexuell, men att personen sedan refererade till dig som heterosexuell och behandlade dig som att du blir kär och attraherad av killar. . Att säga att kön inte har någon betydelse är att säga att homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet är ett val, vilket jag inte tror ett dugg på. Däremot i ett samhälle där ingen brydde sig om vem som blev kär i vem, så skulle man kanske inte bry sig så mycket att definiera just sina känslor, homosexuell, heterosexuell, etc. men ändå så skulle man dras till samma sak, precis som att i en värld som inte brydde sig så mycket om kön så skulle jag inte känt ett sådant behov av att definiera att jag är kille, men känslan av att min kropp är fel för mig skulle ändå finnas kvar.
Skicka en kommentar