tisdag 16 juni 2009

Utredningar

Så jag ska till Rydelius imorgon och jag sitter och försöker frenetiskt att skriva färdigt min upplevelse av min transsexualism, jag har skrivit en del, men det svåra är att binda ihop allting till en fortlöpande text. Det var inte så jobbigt att skriva den som jag räknat med, jag har bara börjat gråta en gång ett litet tag. Jag undrar om mina föräldrar har skrivit något, de med, eftersom jag trotts allt lyckades säga till om det hela. Tiden hos endokrinologen däremot vet jag inte hur det blir med. Det tänkte jag ta upp imorgon.

Jag oroar mig lite, för hur det ska gå, för att föräldrarna är med och det innebär att det kommer att bli jobbigt. Det är mest mamma faktiskt, pappa känns mer som min naturliga allierade, eftersom han tagit det bättre, har sagt att han anade det när jag kom ut , och även har märkt att jag mått dåligt och inte varit som förut ett par år. Jag hoppas att allt går bra, och att jag inte börjar storgrina, det är det minsta jag behöver, jag gråter för lätt.

Utredningen om aspergers håller också på, och jag har hållit på med ett begåvningstest i några gånger. Det verkar som att det går väldigt bra för mig i testet, om jag ska tro hon som leder det hela. Som den prestationsmänniska jag är så tycker jag att jag borde göra ännu bättre ifrån mig, vilket hon klagar på, eftersom hon tycker att jag har överrimliga krav. Det hela är faktiskt skojigare och enklare än jag räknat med. Fast det är ju inte över än, det kanske kommer hemskare moment senare.

Jag har alltid fasat och ogillat IQ-test och begåvningstest, eftersom jag är rädd att det bara ska öka mitt mindervärdeskomplex ifall det går dåligt. Fast mindervärdeskomplex kanske inte är rätt ord, jag bara känner mig som en idiot ibland, särskilt när jag tänker på hur jag beter mig. Sättet jag brukar göra för att ventilera det hela är litet skumt, eftersom jag brukar muttra jag hatar mig själv (vilket jag inte gör direkt, jag tycker bara att jag är så jobbig att ha och göra med ibland) ungefär 5 gånger i snabb följd, och då känns det oftast bättre. Vilket det gjorde idag till exempel.

Jag tänkte skriva ett längre inlägg om andra funderingar jag hade, men jag måste se till att få klart texten istället.

Inga kommentarer: