Idag hade jag en otrevlig upplevelse när jag var på ungdomsmottagningen för att snacka med min psykolog. En bunt grobianer (ett gäng unga killar) bökade runt där inne för att ta gratis kondomer och jag råkade höra det förtjusande ämnet om en kvinna som opererat om sig så att hon såg ut som en man, med skägg och allt, och att hon var gravid. Jag drog mig till slutledningen att det rörde sig om Tomas Beatie, eftersom det är han alla talar om när det kommer till gravida män, trotts att han inte är den enda. Eftersom jag blev förbannad över att sitta där och lyssna på när någon felkönade en transexuell man upprepade gånger så gick jag fram till dem och meddelade dem att "han är en transsexuell kille", vilket fick de lite ställda så någon försökte vara kvick och sa"nej, det är en kaka", vilket väckte det där speciella fnisset som uppstår när fler än två hetero och cis (eftersom jag har fördomar om dem) killar ställs mot någon som är ensam. Hann inte säga mer, eftersom de just skulle dra, men en svarade precis innan de gick ner för trappan "det är visst en tjej, hon var det från början", fast han lät lite osäker, jag tror att de blev lite överraskade. Eftersom jag var så jäkla trött så började jag grina efter att de stuckit, och blev tröstad av personen i expeditionen (som vet att jag är en trans kille). Var dessutom upprörd sen igår över kommentarerna vissa skrivit om Angie Zapata (hoppas det jävla äcklet som mördade henne blir dömd för det hatbrott och mord han begått). Varför, varför måste jag dela världen med ignoranta idioter? Det kanske märks att jag är, för att säga det på ren engelska "pissed off"?
Video med en intervju av Angies bästa vän och systrar, som fick mig att gråta.
tisdag 21 april 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

3 kommentarer:
oj, trots att du klassar det som en otrevlig upplevelse - kändes det inte bra ändå att rätta killarna?
Nja, sådär, men jag ångrar det inte. Jag önskar att jag kunde sagt mer till dem, men jag hann inte, och eftersom jag inte tror att de blir mer transvänliga av det hela, så kände jag mig mest lite maktlös. Kanske kommer det att kännas bra om ett tag att ha rättat dem, just nu känner jag mest bara ilska över att leva i en transignorant värld.
mm, det är förståeligt. det finns alldeles för mycket som världen borde bli bättre på.
Skicka en kommentar